﻿— <b>Eremit.</b> I »Bohusläningen» läses:
Många skäl för det namnet förefinnas hos
den omkring 70 år gamle fattige f. d. skep-
paren och egaren af Tryggön i Askums soc-
ken. Han är sedan 20 år enkling och har
barn. Men som aldrig någon kunde vara
eller göra honom till pass, valde han för
omkring 20 år sedan att bosätta sig på ett
skär, en alldeles naken klippa nästan ute i
hafvet uti Sotefjorden, der öppna hafvet lig-
ger på och der sjön ständigt brusar och
stundom skyhögt vräker sitt skum öfver
klippan. Något mera enformigt, ödsligt och
ängsligt ställe skall knappt kunna uppletas.
Här lefver han af församlingens fattigunder-
stöd, som, enligt hans egen uppgift, består
uti några fot spanmål, utan annat lefvande
sällskap än en katt. Han är nu sjuklig och
lider af gikt. Värst har han det under
starka vintrar, då hafvet fryser, men isen
icke bär. Vattenbrist lärer då inträffa och
landet kan han se men ej komma till. En
son, säges det, har erbjudit honom att få
flytta till sig, men har detta anbud hittills
afslagits. Gubben uppmanades för ett år
sedan att flytta till denne son, hvilket han
då lofvade, när man framstälde för honom,
att han kunde få svåra plågor och ömkligt
omkomma. Dock har han ännu ej lemnat
sitt skär.